Det är krav på att använda vinterdäck eller likvärdig utrustning vid vinterväglag under perioden 1/12–31/3. Kravet gäller personbil klass I (d.v.s. vanliga personbilar), personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil, lätt buss samt släpvagn som dras av dessa fordon. Kravet gäller inte vid färd till och från besiktningen, för fordon som provkörs/förflyttas i samband med reparation/försäljning samt för fordon som är 30 år eller äldre. Kravet gäller inte heller när fälgdiametern är 10 tum eller mindre.

Tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3,5 ton samt släp som dras av sådana fordon ska ha vinterdäck på samtliga hjul, när vinterväglag råder under perioden 1 /12–31/3.

Det är tillåtet att köra på dubbdäck från den 1 oktober till och med den 15 april samt annan tid om det är vinterväglag eller risk för vinterväglag.

OBS! På grund av coronaviruset har Transportstyrelsen beslutat om ett generellt undantag 2020 från reglerna om dubbdäck. Undantaget innebär att datumet för när dubbdäcken ska tas av skjuts upp med två veckor, från den 15 april till den 30 april 2020.

Vinterdäck kan vara dubbade eller dubbfria. Dubbfria vinterdäck kan vara anpassade efter nordiska eller mellaneuropeiska förhållanden. I tabellen beskrivs skillnader mellan de olika typerna av vinterdäck. Tabellen jämför däck av likvärdig kvalitet.

Släp som dras av personbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt på högst 3,5 ton måste ha vinterdäck under perioden 1 december–31 mars, när det är vinterväglag. Om dragbilen då har dubbdäck måste släpvagnen också ha dubbdäck. Om dragbilen när det är krav på vinterdäck har odubbade vinterdäck kan släpet ha dubbade eller odubbade vinterdäck. Under perioden 1 december–31 mars när det inte är vinterväglag får släpet ha dubbdäck, odubbade vinterdäck eller sommardäck, oavsett vad det sitter för däcktyp på dragbilen.

Polisens bedömning av vinterväglag är snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Men en bra tumregel är att låta montera vinterdäcken när temperaturen går under +5°C. Gummiblandningen i däcken är anpassad efter temperaturen. Sommardäcken blir för hårda när det är kallt. Vinterdäcken bör därför sitta på när temperaturen kryper under +5°C. Då sitter också vinterdäcken på bilen när den första förrädiska halkan kommer.

Vinterdäck ska vara märkta med 3PMSF (Three Peak Mountain Snowflake), och som i dagligt tal kallas för Alptopp/Snöflinga. Genom en övergångsbestämmelse är det dock tillåtet att använda vinterdäck med M+S-märkning som är ”speciellt framtagna för vinterkörning” fram till och med den 30 november 2024.

Importerade jeepar, skåpbilar, minivans, 4×4-fordon etc, har ofta originalmonterade däck som är grovmönstrade och M+S-märkta, men de är varken framtagna eller lämpliga för vinterkörning. Dessa däck har ett mönster som är anpassat för terrängkörning, men de har inte en gummiblandning som är lämplig att köra med på svenska vintervägar. Dessa däck är inte tillåtna när krav på vinterdäck gäller.

Nya dubbade och dubbfria vinterdäck bör köras extra lugnt de första 50–100 milen. Inkörningen av nya vinterdäck bör ske på barmark. Även begagnade vinterdäck mår bra av att köras några mil på barmark efter sommarhalvårets lagring.

Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria vinterdäck sämre grepp, längre bromssträcka och försämrad stabilitet vid en undanmanöver.

EU:s energimärkning visar däckets energiklass, våtgrepp och ljudnivå utanför bilen. Däremot visas inte hur bra eller dåliga vinteregenskaper däcket har. Dubbfria vinterdäck som är optimerade för bra grepp på snö och is kommer att få en sämre gradering av våtgreppet. När det gäller val av dubbfria vinterdäck är det därför viktigt att ta större hänsyn till däckets vinteregenskaper och mindre till värdet på energimärkningsetikettens våtgrepp.

Partiklar som är så små att de går att andas in anses vara hälsofarliga. På vissa gator i tätorter med mycket trafik och mycket hus överskrids EU:s normer för hur mycket sådana partiklar det får finnas i luften. Dubbdäck bidrar till att generera inandningsbara partiklar och för att klara EU:s krav har vissa kommuner infört förbud mot dubbdäck på vissa gator. Inandningsbara partiklar kommer också från en mängd andra källor och relationen mellan hälsopåverkan av partiklar som genereras av dubbdäck och trafiksäkerhetsnyttan med dubbdäcken är inte helt klarlagd. Mer forskning behövs inom området.

Tre orter har infört lokala förbud mot dubbdäck: I Stockholm gäller förbudet på Hornsgatan och från den 1 januari 2016 även på Fleminggatan och Kungsgatan, i Uppsala på Kungsgatan och Vaksalagatan och i Göteborg på Friggagatan och Odinsgatan. Dessa gator har haft problem att klara EU:s gränsvärden för halter av inandningsbara partiklar.

När däckens mönsterdjup minskar försämras också däckens förmåga att tränga undan vatten. Därför ökar risken för vattenplaning när däcken slits. Under 3 mm mönsterdjup minskar greppet snabbt vid vått väglag, för varje avsliten tiondels millimeter. Om dina däck börjar bli slitna, ta det extra försiktigt när det är vått på vägen. Minsta tillåtna mönsterdjup i däckets huvudmönster på sommaren är 1,6 mm (minst 3 mm på personbilar och minst 5 mm på lastbilar krävs när det är krav på vinterdäck).

Krav på minst 3 mm mönsterdjup gäller vid vinterväglag för personbil klass I (d.v.s. vanliga personbilar), personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil, lätt buss samt släpvagn som dras av dessa fordon under perioden 1 december–31 mars. Kravet på minst 3 mm mönsterdjup gäller även fordon som undantas från kravet på vinterdäck (t ex bilar äldre än 30 år). Ur trafiksäkerhetssynpunkt rekommenderas att lätta fordon har minst 5 mm mönsterdjup vid vinterväglag.

Tung lastbil, tung buss och personbil klass II (husbil) med en totalvikt över 3,5 ton måste ha minst 5 millimeter mönsterdjup när krav på vinterdäck gäller. Detta gäller samtliga däck på fordonet, men inte för tillkopplade släpfordon.

Undvik stora skillnader i slitage mellan däcken. Om det är skillnad ska alltid däcken med bäst grepp/mönsterdjup sitta bak på bilen, annars ökar risken att få sladd och därmed att bilens mer oskyddade sida träffas vid en kollision med mötande fordon eller fast föremål. När bara två nya däck monteras ska de alltid monteras bak. Detta gäller bak-, fram- och fyrhjulsdrivna bilar.

Mät mönsterdjupet på det mest slitna stället i däckets huvudmönster. Se upp så att du inte mäter där det finns en slitagevarnare, som är en liten upphöjning på 1,6 mm i huvudmönstret på personbilsdäck. Det finns speciella mätstickor man kan använda, men man kan också mäta med en tumstock. Däcket får vara mer slitet än minsta tillåtna mönsterdjup på däckets skuldror, så länge däckets armering inte är blottad (mönsterdjupskrav gäller i de mittersta 75 procenten av slitbanan).

Minsta tillåtna mönsterdjup på motorcyklar är 1,0 mm i däckets huvudmönster (ej räknat slitagevarnare).

Alla som har cyklat med för dåligt pumpade däck vet att det går trögt. Samma sak gäller för en bil. Därför ökar bränsleförbrukningen när lufttrycket är för lågt. Om man kör med åttio procent av rekommenderat lufttryck ökar bränsleförbrukningen med cirka tre procent. För en normal bilist innebär det 400–500 kronor extra om året. För en lastbilschaufför eller ett åkeri blir kostnaden mycket större. Med ännu sämre tryck ökar bränsleförbrukningen ytterligare. Om alla körde med rätt lufttryck skulle också utsläppen av växthusgaser minska betydligt.

Att slitaget ökar med för lite lufttryck beror på att däcket blir instabilt och klackarna som har kontakt med vägbanan rör sig mer. Då ökar friktionen och värmeutvecklingen och däcket slits fortare. Att slita ut däck i förtid kostar pengar och är dåligt för miljön. Ojämnt slitage av slitbanan, i skuldror eller i mitten av däcket, kan vara ett tecken på för dåligt lufttryck. Med 30 procent för lite lufttryck kan däckens livslängd halveras. Däck till lastbilar och bussar kan slitas ännu fortare, särskilt om det är olika tryck i däcken på samma position.

För lågt lufttryck eller stora skillnader i lufttryck på samma axel (0,5 bar eller mer) kan bidra till att göra bilen instabil och kan försvåra för föraren att klara av en undanmanöver eller häftig inbromsning.

Man bör inte öka lufttrycket mer än det högsta tryck som anges i instruktionsboken. Rekommenderat lufttryck är en avvägning mellan komfort, slitage, bränsleförbrukning med mera som däck- och fordonstillverkare kommit överens om. Med för högt lufttryck blir inte bara komforten sämre, anläggningsytan blir först kortare och vid ännu högre tryck också smalare vilket försämrar greppet. Greppet blir också sämre på grund av att däcket blir styvare. Man får så småningom även mittslitage och risken för skador på däcket ökar.

Information om rätt lufttryck finns i fordonets instruktionsbok och ofta också på en dekal på insidan av tanklocket eller på stolpen bakom förarstolen. Fordonstillverkaren anger vanligen två rekommenderade lufttryck, ett lägre för normal körning och ett högre för körning med mycket last eller i högre hastigheter. Det går även att minska bränsleförbrukningen och öka livslängden på däcken genom att alltid köra på det högre angivna trycket.

Lufttrycket bör kontrolleras minst en gång i månaden. På moderna däck är det väldigt svårt att se på däcken om de har för lite luft och därför krävs regelbundna mätningar. Lufttrycket ska mätas på däck som har samma temperatur som omgivningen. När däcken körs blir de varma, hur varma beror bland annat på hur fort det går och hur tungt lastat fordonet är, ju fortare och tyngre, desto mer ökar temperaturen. Om du är osäker på hur man gör, fråga en däckverkstad om hjälp.

Nya däck till personbilar, lastbilar och bussar ska märkas med en energimärkningsetikett som gör det lättare för konsumenterna att jämföra olika däck. Märkningen är gemensam för EU-länderna och den har symboler, vilket betyder att samma märketikett kan användas i alla länder, oberoende av språk. När du ska köpa nya däck ta hjälp av energimärkningen och välj energismarta däck med bra väggrepp. Det minskar driftkostnaderna och miljöpåverkan samtidigt som trafiksäkerheten ökar. Från den 1 maj 2021 gäller nya regler för energimärkning av däck. Den största skillnaden är att den nya energimärkningen kommer göra det enklare att välja vinterdäck.

Den 1 maj 2021 infördes nya regler och en uppdaterad etikett som visar följande: Energiklass på en skala från A till E, där däck märkta med energiklass A har lägst rullmotstånd. Däckets grepp på våt vägbana på en skala från A till E, där A betyder bäst grepp. Däckets ljudnivå utanför bilen på ett standardiserat underlag. Ljudet visas både genom faktiskt decibelvärde och genom en skala från A till C, där A betyder lägst ljudnivå. En nyhet i den nya märkningen är symboler för snögreppsmärkning som visar att däcket är godkänt som vinterdäck samt en isgreppsmärkning som visar att däcket även är anpassat för vintervägar i Norden. På den nya etiketten finns också en QR-kod. Genom att scanna QR-koden med en smart mobiltelefon kan du få ta del av mer information.

Dubbdäck, regummerade däck, reservdäck för temporärt bruk, begagnade däck och däck tillverkade före den 1 juli 2012 omfattas inte av reglerna för energimärkningen.

Se till att anläggningsytor på fälg och nav är rena. Om det finns rostflagor eller småsten mellan fälgen och navet kan hjulet lossna. Använd endast hjulbultar eller hjulmuttrar som passar till din typ av fälg. Om du är osäker, kontrollera med en däckspecialist. Dra hjulbultar/hjulmuttrar korsvis. Efterdra hjulbultar/hjulmuttrar efter några mils körning. Detta gäller oavsett om du bytt hjulen själv eller om en däckspecialist gjort det.

Sommardäck till bilar som tagits i bruk den 1 januari 1996 eller senare, ska ha en hastighetsklass som klarar bilens maxhastighet. Exempelvis är H-däck klassade för 210 km/h och om din bil går att köra fortare måste du ha sommardäck med högre hastighetsklass, vanligen V-däck (240 km/h). På äldre bilar behöver sommardäck inte ha en högre hastighetsklass än 180 km/tim (S-däck). På vinterdäck ska hastighetsklassen vara minst 160 km/tim (Q-däck). Hastighetsklassen anges med en bokstav efter dimensionsbeteckningen.

Däcken ska ha en belastningsförmåga som motsvaras av bilens största tillåtna axelbelastning. Belastningsförmåga anges i ”load index” och förkortas LI. Din däckspecialist kan tala om vilken axelbelastning din personbil måste klara och vilket LI detta motsvarar.

Dimensionsbetäckningen finns på däcksidan. Exempelvis 195/65R15 betyder att däcket är 195 mm brett, att däcksidan är 65 procent av däckbredden och att fälgen som däcket sitter på har en diameter på 15 tum. R betyder att det är ett radialdäck.

Fordonsägaren kan under eget ansvar byta till alternativ däck- och fälgdimension utan att bilen behöver registreringsbesiktigas. Detta förutsätter att däcket och fälgen får plats och täcks av originalstänkskärmen, att hastighetsmätaren inte visar fel och att bilens ursprungliga egenskaper inte påverkas påtagligt negativt.

Personbilars samtliga däck ska vara av samma typ och man får inte blanda dubbdäck, dubbfria vinterdäck och sommardäck på bilen.

Det rekommenderas att ha likvärdigt grepp på alla fyra hjulen, men om inte alla däck behöver bytas bör man åtminstone byta parvis, så att däcken på samma axel är i likvärdigt skick.

Det rekommenderas att använda samma fabrikat/modell av däck på bilens alla fyra hjul, men om man ska blanda olika bör man åtminstone ha samma på samma axel.

Däck som bedöms ha det bästa väggreppet ska alltid monteras bak. Detta gäller bak-, fram- och fyrhjulsdrivna bilar.

Däck som monteras på bilar och släp av årsmodell 1981 eller nyare ska vara E-märkta. E-märkningen består av ett stort eller litet ”E” följt av ett godkännandenummer och ska finnas på däcksidan. E-märkningen innebär att däcket är typgodkänt och är en garanti för att däcket klarar de säkerhetsmässiga krav som finns på däck inom Europa.

När däck lagras mörkt och utan att utsättas för hög värme är åldrandet i gummit marginell. Förhindra kontakt med bensin, olja, fett, lösningsmedel eller ozon (ozon kan bildas av elektriska verktyg, svetsljus, batteriladdare etc). Omonterade däck (utan fälg) lagras stående. Monterade däck (med fälg och luftfyllda) lagras stående eller liggande.